Responsibility for peoples ability

Idag har vi arbetat med vara individuella projekt som vi ska skriva och arbeta med har i indien. och mitt projekt ska handla om just handikappade och hur det ar att vara handikappad i det indiska samhallet. under flera dagar har jag gatt runt och tittat pa hur det indiska samhallet ar uppbyggt och huruvida det ar anpassat for de handikappade eller inte. Men jag hade aldrig kunnat forestalla mig hur livet for handikappade kan vara sa annorlunda fran vara liv, speciellt har i indien. For har i indien sa lever manga av de handikappade isolerade ifran resten av samhallet. Jag fick besoka tre familjer idag som bodde i slummen, dar alla familjerna mer eller mindre berattade att deras barn inte har nagon vidare kontakt med resten av samhallet utan att de lever dar inne i sitt hus (delvis for att manga av dom har svart for att ga etc) tillsammans med sin familj, som manga inte vagar slappa sina barn ur sikte med tanke pa vad som skulle kunna handa dom.
Den forsta familjen jag besokte var en familj vars lilla son varken kunde ga eller prata pagrund av att han vid 6 manaders alder fatt en hjarnskada. Hans foraldrar berattade att de inte ens visste sonens favorit mat eftersom han inte kunde prata med dom, det dom visste var att om sonen gillade maten sa at han den och om han inte gillade den sa at han den inte. De berattade ocksa att sonen tidigare bara legat och sovit hela tiden eftersom han inte kunde rora sig men efter att organisationen Indian Mobility kommit dit och borjat arbeta sa kunde han nu rora sig nagra meter, men han behovde fortfarande sina foraldrars hjalp for att kunna ga och sta. Nar det sedan kom till kontakten med resten av omradet sa berattade dom att denna lilla killen inte gillade att bli rord av andra manniskor an sina familjemedlemmar och att han inte umgicks med andra barn, forutom sin bror som kom hem fran skolan runt tva.
Nar vi sedan gick vidare till den andra familjen, sa berattade dom for oss att barnen bodde tillsammans med sin mormor eftersom att mamman till de fyra barnen hade blivit mordad utav pappan. Det som hade hant var att pappan hade varit full och eldat upp sin fru och pa grund av detta satt nu pappan i fangelse. Nar vi kom till familjen sa fick vi traffa det handikappade barnet och vi fick se att aven han hade brannskador efter elden. for mig var det valdigt svart att komma dit och hora det jag fick hora och annu svarare att se det jag fick se. For dar satt de i slummen, blev omhandertagna av sin 60ariga mormor som nar vi kom dit var sjuk och valdigt svag. De berattade ocksa att familjen hade det valdigt svart ekonomiskt och att de inte fick tillrackligt med mat for de 6 personerna som bodde i huset. 2 av barnen gick ju i skolan, dar de serverades lunch men utover det sa fick dom inte tillrackligt med mat.
Vi besokte sen ytterliggare en familj och jag kan med en gang saga att denna dagen har gett mig valdigt mycket infor mitt projektarbete, dock har det varit valdigt svart for mig att ta in allting eftersom det har varit valdigt mycket som hant och valdigt mycket som jag fatt berattat for mig nar det galler de handikappade i det indiska samhallet, saker som man aldrig skulle kunna tanka sig. Imorgon ska vi ut pa ytterliggare en dag av arbete med sitt egna projektarbete och jag hoppas pa att morgondagen kan ge mig lika mycket som denna dagen har gett mig.